Activia och Living cleanse

Jag har ju tidigare här och här rapporterat om Activia och Living Cleanse. I och med att jag började med båda produkterna i det närmaste samtidigt är det ju naturligtvis svårt att säga vad som är vad men jag har i alla fall fått betydligt bättre matsmältning vilket är väldigt skönt!

Min träningsvecka v. 39

Jag har tänkt börja hålla lite koll på hur veckans träning har sett ut. Det blir inget märkvärdigt utan jag ställer upp vid veckans slut hur jag har tränat. Så här såg veckans träning ut:

Måndag: Cykling fram och tillbaks till jobbet. (C:a 5 km i varje riktning)
Tisdag: Cykling fram och tillbaks till jobbet. Yoga på lunchen.
Onsdag: Promenad med stavgång på morgonen. (C:a 1,7 km + cykling 2,5 km)
Torsdag: Vila
Fredag: Yoga på morgonen.
Lördag: Vila
Söndag: Yoga på kvällen.

Vanliga promenader med hunden räknas inte om de inte är minst c:a 5 km.


Vikt och mått 27/9-09

YES! Idag var det ju betydligt roligare! Vågen stannade på 80,3 kg och midjemåttet var 99 cm. Visserligen vägde och mätte jag EFTER yoga-passet men ändå! Så glad är jag!

Hur mycket behöver jag sova?

Jag har länge tänkt och trott att bara jag sover 7 timmar per natt så får jag tillräckligt med sömn (lite extra på helgerna helst). Nu börjar jag undra om jag inte behöver sova mer för att må riktigt bra. Natten till igår sov jag mycket (har glömt exakt hur länge det var) och hade en kanondag. Mådde bra, kände mig pigg och stark osv. Inatt sov jag också mer än 7 timmar och vaknade hyfsat pigg till ett alldeles underbart yoga-pass. Jag ska försöka få till mer än 7 timmars sömn ett tag framöver för att se vad det ger. Jag ska få till det genom att göra mig i ordning tidigare på kvällen så att jag har på mig pyamas/morgonrock och är kvällsfixad (förutom tandborstning) de sista timmarna jag är vaken.


Idag är jag kompledig (känns kanon, jag VET att jag har jobbat in dagens timmar) och ska på utflykt med familj. Ha en bra dag - KRAM!

Mina mål, del 2

Jag ska här utveckla de mål som jag satte upp här, framför allt vad beträffar hur jag ska kunna se att de är uppfyllda i form av beteenden.

Kunna jobba 75% och må bra.

Just nu klarar jag relativt väl att leva enligt de rutiner som jag har utvecklat i den här bloggen. Jag börjar gå och lägga mig vid 22, går upp vid 6-6.15, tränar osv. Det är ju inte så knepigt att hinna eftersom jag bara jobbar 2 timmar om dagen (fast det är klart, jag sover ju en stund de flesta eftermiddagar men i alla fall). För att detta mål ska betraktas som uppfyllt ska jag kunna jobba 75% och ändå fortsätta ha dessa goda rutiner som jag mår bra av.

Kunna ta tillfällig stress och ändå komma tillbaka i jämvikt.

Livet är ju inte alltid rakt fram utan då och då händer det saker som gör att vi får planera om, vi får svårt att hinna etc. Något så enkelt som att barnen är förkylda och behöver vara hemma kan rucka veckans planering rejält och sätta rutinerna ur spel. Enligt min gamla livsmodell så började jag då "spara tid", hoppade över träning, jobbade lite hemifrån när jag var hemma med sjuka barn, jagade på rent allmänt och sov för lite. Eftersom jag dessutom är sådan att när jag mår lite dåligt (det räcker med att jag är trött) börjar jag belöna mig med saker som inte är bra för mig (ta något att äta, stanna uppe längre för att se på TV osv) hamnar jag då snabbt ur balans och de gamla vanorna är satta ur spel. Målet är därför att kunna hantera sjuka barn, stress (i rimlig mängd) på jobbet mm och därmed kanske stryka en träning, sova för lite en natt när barnen är sjuka men sedan komma tillbaka i jämvikt.

Jag har ritat bilden nedan som illustration för detta. Man kan säga att jag är den lilla blå bollen som till vänster ligger i en skål. Om man tar bollen och flyttar den ur sitt jämviktsläge kommer den så fort den släpps gunga tillbaka till jämviktsläget. I den högra bilden ligger bollen still så länge den upp- och nervända skålen är stilla. Händer något som får den att flytta från sitt jämviktsläge ramlar den ner och kommer inte tillbaka till jämvikt. Jag vill vara som den vänstra bilden!

Kunna ha en middag hemma utan att bli jättestressad och få ont i huvudet.

Jag är en social person som tycker om att umgås. Dock har det allt mer blivit så att jag nästan är frånvarande när vi bjuder hem folk. Jag stressar runt, tänker mer på när jag ska ta fram nästa rätt än att ha kul. Dessutom tycker jag av någon obegriplig anledning att allt är bråttom så i regel har vi hunnit äta upp supertidigt för att jag är så effektiv... Det är inte nödvändigtvis så att jag vill strunta i att göra fint eller laga god mat, jag tycker ofta det är roligt men jag vill kunna vara närvarande under själva middagen.

Sen har jag lagt till ett mål:

När jag erbjuds/ombeds utföra uppdrag ska jag kunna tacka nej.

Jag har nästan alltid tänkt "Denna möjlighet kanske aldrig kommer igen" alt. och därmed tackat ja till långt mycket mer än jag orkar. Min önskan att vara omtyckt både på jobbet och i min hemomgivning (typ barnens lärare etc.) har jag gjort att jag tackat ja till ytterligare uppdrag (ordna alumniträff på jobbet, klassmamma...) Det måste bli ett slut på det! De uppgifter jag har måste rymmas inom en vettig tidsrymd så att jag har kvar MYCKET tid till mig själv, min familj och mina vänner. Jag vill göra det jag tycker om, inte fylla min tid med massa måsten.


Vikt och mått 20/9-09

Usch, tvi och blä! Den här gången var nog tråkigast av alla, vågen landade på 81,9 kg... Dock kan jag se ett fyraveckors-mönster i mina uppgångar vilket förmodligen beror på att kroppen samlar vätska och är allmänt svullen. Det är ju något som vi kvinnor i varierande grad får dras med. Eftersom det var ett så bottentråkigt resultat mätte jag mig inte och tog inga kort...

Yoga och prestation

Jag är en tävlingsmänniska ända ut i fingerspetsarna, har ohyggligt svårt att göra eller betrakta något utan att värdera och mäta prestationer. För att få bukt med min stress behöver jag få någon slags ordning på detta och inte alltid vilja prestera eller tro att andra ständigt värderar det jag gör. När jag började på ashtanga yoga hösten 2008 led jag ohyggligt av att jag var tjock, stel, svag osv. Jag sneglade åt höger och vänster och blev överallt påmind om att jag faktiskt inte klarade så mycket som de flesta andra. Nu har jag kommit en bra bit på väg vad det gäller just yogan, jag ser den som något för mig och att de rörelser jag gör är avpassade för just mig. Det är fortfarande svårt att ALLTID känna sig trygg i att jag duger och att vad de andra gör inte har med mig att göra men det är ändå definitivt i yogan jag har kommit längst i att inte känna att jag behöver prestera.



Mina mål, del 1

På stresshanteringskursen ska vi ju formulera mål med kursen inför nästa tillfälle, dvs vad vi hoppas få ut av kursen och hur vi kan observera om målen är uppfyllda. Jag har funderat lite sedan i förrgår och initialt ser mina mål ut så här:

  1. Kunna jobba 75% och må bra.
  2. Kunna ta tillfällig stress och ändå komma tillbaka i jämvikt.
  3. Kunna ha en middag hemma utan att bli jättestressad och få ont i huvudet.

Jag kommer att utveckla dessa mål och hur jag ska kunna observera om de är uppfyllda.


En härlig höstdag!

Idag är det ett sådant där alldeles underbart väder, mitt emellan sommar och höst. Luften är klar och hög, solen skiner och värmer fast det är lite kallare där inte strålarna når fram. Jag ser fram emot en härlig dag ute i trädgården. Ha det bra ni också!


Mina kvällar

Jag har ju tidigare beskrivit mina morgnar här. För att orka med att komma upp till kl. 6.00 behöver jag ju ha någon slags struktur på kvällarna också. Familjen börjar äta middag någon gång mellan halv sex och sex och lite beroende på hur sociala vi är brukar vi bli klara någon gång mellan sex och sju. De två minsta barnen börjar göra sig i ordning för natten klockan sju och vi har ett schema över vem av oss som tar hand om nattningen. Den som inte nattar tar hand om kvällspromenaden med vovven om inte något av de stora barnen har det på sitt schema (jag återkommer kring hur vi har strukturerat upp det barnen ska hjälpa till med hemma). Ungefär klockan åtta är allt hyfsat klart med undanplockning i köket, nattning, hundpromenad mm. Sen har jag "fritt" mellan klockan 8 och 10, det är tid som jag inte vill ska vara inbokad på något sätt utan jag ska då vara fri att umgås med de stora barnen, se på tv, läsa, surfa, blogga eller något annat som jag känner för. Klockan tio ska jag börja förbereda mig för natten för att komma i säng så jag släcker absolut senast klockan elva. 

På sistone har jag fått svårare och svårare att faktiskt komma i säng i tid så jag hinner släcka klockan elva (jag läser mycket och vill gärna hinna läsa en stund). En orsak är att jag klockan tio bl.a. har gått för att stänga av datorn vilket inneburit en stunds surfande. Att jag ofta packar väskor inför morgondagen är en annan orsak till att jag blir senare än jag tänkt. För att råda bot på detta har jag nu bestämt att:

Datorn stängs av FÖRE kl. tio. Om jag börjar se ett tv-program kl. nio ska datorn stängas av innan dess.
Väskor, lunchlådor (när jag kommer dit i min rehabilitering) packas tidigare under eftermiddagen/kvällen.

På så sätt kommer jag att komma snabbare i säng och få den sömn jag så väl behöver. 


Hur vet man vad man vill?

Något jag har kommit att fundera på alltmer är hur man vet vad man egentligen vill. Det kan låta lite flummigt men jag kan exemplifiera med vår aktivitet i helgen som gick. Vi ägnade oss åt att plantera om i trädgården, rensa i förråden utomhus, satte lite nya blommor i utekrukor mm. Det tog lite tid, var ganska jobbigt men också väldigt mysigt att jobba tillsammans med något som blev så fint. Summa summarum känns det väldigt bra och jag njuter när jag kommer hem och ser hur fint det blivit i trädgården. Min undran är då, vill jag pyssla i trädgården för att JAG vill eller för att jag tänker att alla andra kan se hur fint vi har det? Samma sak på jobbet, vill jag prestera och vara duktig för att JAG vill åstadkomma det jag gör och dessutom tycker det är roligt eller är det för att jag vill ha beröm av andra (eller åtminstone anses vara duktig även om kanske ingen yttrar det).

Jag tror att detta är något som kommer att ta tid för mig att finna ut vad som verkligen är MIN uppriktiga önskan och vad som är min önskan att uppfylla andras förväntningar, min önskan att vara till lags, anses vara duktig osv.


Vägen till hälsa - det bästa av väst och det största av öst

Den här boken av Christina Doctare fick jag låna som ljudbok. I vintras gick jag långa promenader med denna i lurarna. Boken var egentligen den första kontakten med ayurveda för mig och jag fann den mycket inspirerande. Det som jag gillade mest med boken var hennes berättelsen om hur hon själv hade kommit i kontakt med ayurvedan och hur den hade förbättrat hennes livskvalitet och botat henne från astma. Hon talar också om ett BOT-avdrag, ett avdrag i paritet med ROT-avdraget men avdraget görs för omkostnader för att sköta om kroppen och inte ens fastighet. Jag ställer mig helt bakom detta förslag.

Jag kan varmt rekommendera denna bok för den som vill komma i kontakt med ayurveda och få exempel på vad den kan ge.


Vikt och mått 13/9-09

Denna vecka landade jag på samma som veckan innan. Med tanke på att veckan var oerhört jobbig med återgång i arbete och mycket extra sömn tycker jag att det var ett bra resultat. När jag är så trött blir det annars lätt att trycka i sig snabba kalorier för att känna sig lite piggare för stunden.


Stresshanteringskursen påbörjad

Idag var det första dagen på stresshanteringskursen. Vi ska träffas tio torsdagar kl. 9-12 och senare ha två uppgöljningsgånger. Vi ska också ha uppföljningsträffar med arbetsgivaren. Kursen känns mycket lovande, vi var bara fem stycken i gruppen vilket gör att det känns som om man kommer varandra ganska nära och det finns tid för alla att prata.

Vi kommer att ha hemuppgifter mellan gångerna eftersom mycket kommer att handla om hur vi förändrar vår egen situation och då inte bara i teorin utan i vår egen vardag. Till nästa gång har vi två uppgifter:

  1. Några gånger under veckan äta en frukt och vara närvarande med alla sinnen i upplevelsen av frukten. Hur ser den ut, hur luktar den, hur känns den, hur låter det när vi tuggar den, hur smakar den osv. Detta är en mindfulness-övning där vi lär oss att vara helt närvarande i det vi gör.
  2. Formulera egna mål med kursen och hur vi ska kunna observera huruvida vi har uppnått dessa mål vid kursens slut. Observationerna ska alltså kunna märkas i våra beteenden, inte "luddigt" som hur det känns.
Jag kommer att rapportera här hur det går med mina hemuppgifter.

Vikt och mått 6/9-09

Denna gång var vägandet roligare, vågen stannade på 80,6 kg. Jag har bestämt mig för att väga mig efter middagen på söndagarna innan mitt yogapass. Vi äter en tidigare middag på söndagarna för att inte min mage ska vara fullproppat under träningen. Sen har vi en jättemysig kvällsfika framför tv:n när jag kommer hem, mitt fikande är dock begränsat till te och frukt.

Midjemåttet stannade på metern jämt.

Nya läsare

Vad roligt med alla nya läsare som har hittat hit, jag ser på statistiken att det har tillkommit riktigt många. Det har också börjat poppa upp kommentarer, något som jag tycker är väldigt roligt.

Jag vill speciellt bemöta de kommentarer jag fått från Maria och Sara på www.livstid.net.

Maria: Jag vill ju vara anonym på den här bloggen men så mycket kan jag väl säga att jag har ett jobb som inte bara liknar utan faktiskt är samma som ditt, om än inom ett annat ämnesområde. Jag känner därför oerhört mycket igen mig i din situation och jag har haft stor glädje av att läsa på er blogg. För att skapa avgränsningar mellan arbets-tid och fri-tid har jag också börjat registrera arbetstid för att ha koll på hur mycket jag faktiskt lägger ned i tid på jobbet. Dessutom har jag infört jobbmail-förbud på kvällarna, svårt och ovant men skönt!

Sara: Jag håller med om att jag måste kunna släppa och "go with the flow" ibland, annars blir det outhärdligt. Det gäller bara att hitta balansen mellan när jag behöver "listor" (eller rutiner) och när jag kan följa med och njuta utan krav. Exempelvis i tisdags var jag närmast hög av att jag hade klarat av jobbet så bra i två dagar och tyckte att jag skulle släppa lite på mina listor och vara en "snäll" mamma och låta de minsta barnen se första avsnittet av Idol. Det slutade med att alla var arga på varandra och jag skickade barnen i säng efter halva programmet. Dagen därpå var de trötta för att de sovit för lite... Denna situation påminner lite om det Maria beskriver här. Det gäller att inte dra igång massa saker när jag är "pigg" utan att försöka hålla en jämn nivå. Jag antar att jag kommer få anledning att återkomma till resonemanget kring när listorna och rutinerna får råda och när det gäller att bara flyta med!

Jag kommer med stor glädje att fortsätta följa er blogg!

Rapport från veckan som gått!

Nu äntligen kommer en liten rapport från veckan som gått. Jobbet har gått bra, man har verkligen tagit det jag sagt på allvar och man har tilldelat mig arbetsuppgifter som jag trivs med tillsammans med arbetskamrater som förstår hur jag känner. Vi har också bestämt att ha måndagsmöten, något som jag länge efterfrågat. Jag är kort sagt mycket nöjd med hur situationen ser ut just nu. Det jag inte hade räknat med var att jag skulle bli så ohyggligt trött av att jobba 2 timmar om dagen.... Jag har sovit massor och känt mig helt slut men jag förstår också att det är normalt och vanligt. Sammantaget känns det dock kanon att ha kommit igång med arbetet igen och att man faktiskt tar mig på allvar. Man har även föreslagit att jag ska se över min arbetsplats och jag har nu bestämt mig för en ny arbetsstol och ett höj- och sänkbart skrivbord.

PS! och Livstid

Jag har en tid haft en prenumeration på tidningen PS! Personlig utveckling och psykologi. Jag tycker den är en fantastiskt bra tidsskrift även om det lätt kan kännas som om den upprepar sig (vilket iofs är vanligt oavsett vilken tidskrift man prenumerar på). I senaste numret (nr 7 2009) fanns ett reportage som talade direkt till mig. Reportaget handlade om Maria och Sara, två kvinnor som tillsammans bloggar på www.livstid.net. Bloggandet handlar om hur vi gör det bästa av vår tid, ett ämne som ni ju förstår berör mig i allra högsta grad. Båda kvinnorna är i 40-årsåldern precis som jag, kanske är det då vi börjar fundera i dessa banor?


En härlig dag.

Idag har vi haft en härlig dag med vackert väder, skogspromenad med svampplockning mm. Jag verkligen älskar att plocka svamp men nu väntar det inte lika roliga, nämligen rensningen...

Så ung och så duktig!

  Den här boken av Katarina Pietrzak innehåller delvis hennes egen berättelse men också intervjuer med tio kända och okända kvinnor. Hennes egna upplevelser träffar mig rakt i maggropen och jag känner igen nästan allt. Ett utdrag ur boken:

"Jag har alltid ivrigt påhejad av min omgivning betraktat mig själv som duktig. Inte bara resultatorienterad utan duktig i meningen plikttrogen, lojal, empatisk, en sån som ska ställa upp, som borde bry sig om andra människor, som lyssnar och finns till hands. Mig kan man lita på. Jag tycker att man ska ställa upp. Jag tycker att jag ska hjälpa till. Ganska mycket. Eller rättare sagt, alltid. Och jag åstadkommer mycket, jag gör bra saker, jag är glad att jag vill stötta andra och att jag har en stark drivkraft. Den värdesätter jag högst av alla mina egenskaper. Men den har också ett pris, ett ganska högt pris."

Det som jag inte upplever som lika givande är flera av intervjuerna, mycket på grund av att flera av intervjuoffren fortfarande lever i ett högt uppskruvat tempo och inte riktigt sett att det inte är ett hållbart alternativ i längden. Sammantaget tycker jag dock ändå att boken är läsvärd och som sagt Katarinas egen berättelse känns klockren.


Mantran, metoder mm.

Jag behöver handfasta verktyg för att inte gå upp i varv. Stresshanteringskursen som jag ska gå antar jag kommer ge mig sådant men jag känner att jag behöver något redan nu när jag börjar jobba på måndag. Under de "stabiliseringspauser" jag kommer lägga in (se här) men även vid tillfällen då jag "far iväg" och börjar känna stress ska jag ha två saker i åtanke, dels ett mantra:

JAG BEHÖVER INTE PRESTERA, JAG FÅR MÅ BRA,

dels koncentrera mig på att bukandas och att ta lugna andetag. Jag tror att de två relativt enkla medlen kan få mig grundad och få mig att komma tillbaka in i min egen kropp. Detta låter flummigt men för er som har upplevt stress tror jag att det är klart vad jag menar.

För att kunna bukandas ordentligt behöver man ha en korrekt kroppshållning och min hållning när jag arbetar kommer vara något jag jobbar med. Eventuellt ska jag be att få köpa en mer ändamålsenlig arbetsstol.

Gårdagens "Lyxfällan"

Gårdagens programmen var verkligen gripande. Det var så tydligt hur dåligt de mådde (framför allt mamman i familjen) och hur svårt de hade fått att ta tag i saker i takt med att ekonomin rasade.

Hmm, glömde...

Inser att jag har glömt en sak de morgnar jag inte lämnar barnen. Vi har kommit överens om att när man inte lämnar ska man dels gå ut med hunden, dels ta hand om tvätten. Tycker inte det blir så bra när jag ska börja yoga på morgnarna men tills vidare ser det ut så. Detta innebär att dessa morgnar ändras till

6.00 Uppstigning. Frukost, ev. meditation, lyssna på musik (nu till en början blir det mest frukost, jag ska utveckla detta längre fram med mer av meditation osv) mm. fram till
6.45 Ut med hunden i spåret. Gång tills vidare men ev. joggning längre fram.
7.30 Hemma igen. Dusch och fixa i ordning mig (möjlighet att tvätta håret en sådan dag, marginal för lite massage etc. längre fram).
8.00 Ta hand om tvätten och packa i ordning det sista med matlåda mm.
8.20 Ge mig av.

Mindre marginaler men ska nog funka.

Långpromenad

Idag jag gick jag en längre morgonpromenad än vanligt för att njuta av den sista morgonen utan tid att passa. Vädret var inte det bästa men det var ändå underbart skönt att komma ut.

Små stunder av återställande av balansen

Under dagens yoga-pass (mmm, det var underbart!) så noterade jag att jag när jag står i samasthiti (se bild nedan) använder några andetag att samla ihop mig på. Känner efter hur jag har bröstryggen, att jag har bandhan "på" osv. När jag känner att jag återigen är samlad - eller i balans - går jag vidare till nästa solhälsning. Jag kände då att det där är precis vad jag behöver i vanliga livet, små stunder av "balanshämtning", känna att jag har kontakt med min andning, inte spänner mig i axlar mm. På måndag när jag jobbar första dagen ska jag:

  • Börja kl. 9.00
  • Ta fikarast kl. 10.00-10.15 (jag behöver ramar för ALLT)
  • Sitta ner i fem minuter när jag kommit tillbaka till mitt rum och bara andas och få kontakt med mitt lugna jag.
  • Gå hem kl. 11.00




Vilken morgon!

Följde schemat som jag presenterade här (idag var en dag som jag lämnade). Jag gick alltså upp klockan 6.00 (för att orka upp denna tid släckte jag c:a 22.30 igår kväll, jag kommer att återkomma kring hur mina "nya" kvällar ser ut) och hade hela 45 minuter på mig att göra i ordning frukost, äta den i lugn och ro och bara ha det bra! Inte en enda stresskänsla i kroppen.... Sen en dusch och väckning av de små barnen (de stora barnen klarar av - och trivs med - att styra sina morgnar själva) som nu är ganska inkörda på sina morgnar. Allt avlöpte kanon förutom ett pyttelitet gräl kring vilken kanal som skulle vara på TV:n. Jag och min man har diskuterat om vi ska ha TV-förbud på morgnarna och om det fortsätter med kanaldiskussioner så kommer det bli så!

Efter barnens frukost flöt allt kanon, vi kom iväg i god tid och kunde ta en lugn och skön promenad till skola och dagis. Jag tror inte att jag sa en enda gång till något av barnen att de skulle skynda sig! Det är med en underbar känsla i kroppen jag ser fram emot resten av denna dag! 

Lyxfällan, ny säsong startar ikväll

Ikväll startar en av mina favoritserier för en ny säsong, nämligen Lyxfällan. Det är något fascinerande med hur "lite" som behövs för att familjer ska hamna snett ekonomiskt och hur ny kontroll och ordning kan skapa reda i kaoset. En gång satt ett av mina äldre barn med mig och tittade och sa "men kan de inte räkna mamma" - och det kan man ju faktiskt undra. Det som har känts konstigt eller direkt obehagligt med serien är känslan av att vi inte heller har haft någon koll på vår ekonomi. Jag har inte kunnat svara på de frågor programledarna har ställt (exempelvis hur mycket ränta vi betalar varje månad) och känt en viss "skam" över detta. Känslan har hela tiden varit att det som räddat oss från att hamna i Lyxfällan är att vi har så pass (relativt sett) goda inkomster. Jag kan inte i ord beskriva hur otroligt skönt det är att vi nu har lagt en budget som känns bra och att följa upp den.


Om morgnar

Nu har jag ju pratat ett tag om "schemat" för mina morgnar. Det kan kännas lite pretentiöst och löjligt att behöva listor för allt men det är faktiskt helt nödvändigt för mig just nu. Under den tid jag var som mest stressad gjorde jag det som kändes mest akut just för tillfället och jag hade sällan koll på om jag hade matlåda med mig, hann göra mig i ordning ordentligt på morgonen etc. Jag prioriterade alltid barnen så de var alltid OK inför den kommande dagen, jag skjutsade hit och dit etc och glömde mer eller mindre bort mig själv. Tanken med mina listor är att jag ska skapa en struktur för mina dagar där jag kan känna mig trygg i att jag kommer hinna så att jag kan slappna av och inte börja dagen med en känsla av stress.

De två yngsta barnen har nu en lista på sin garderobsdörr och en på kylskåpet med följande innehåll:

7.00     KLOCKAN RINGER - DAGS ATT GÅ UPP!

·      KLÄ PÅ ER KLÄDERNA SOM LIGGER FRAMME

·      TA PÅ ER KLOCKA OCH SMYCKEN OM NI VILL

·      BÄDDA ERA SÄNGAR

·      DRA UPP VARSIN RULLGARDIN

·      TA MEDICIN

·      PACKA RYGGSÄCKEN MED GOSEDJUR, FRUKT OCH ANNAT NI VILL HA MED ER TILL DAGIS ELLER FRITIDS

7.15      DAGS ATT ÄTA FRUKOST.

7.30      FRUKOSTEN UPPÄTEN.

·      DUKA UT OCH STÄLL NER I DISKMASKINEN.

·      BORSTA TÄNDERNA (MAMMA ELLER PAPPA HJÄLPER TILL)

·      FIXA HÅRET

·      KLÄ PÅ YTTERKLÄDER

7.45     DAGS ATT GÅ HEMIFRÅN!

Vi har kört enligt detta schema sedan skolstarten och jag måste säga att det fungerar över förväntan och det går hela tiden bättre och bättre. Hur ser då mina morgnar ut? Jo, det beror på om jag lämnar barnen eller inte (vi turas om så jag lämnar varannan dag och min man varannan). Om jag inte lämnar ser det ungefär så här:

6.00 Uppstigning (jag har gått upp 6.15 hittills i höst men tror att jag vinner i längden på att gå upp lite tidigare)
Frukost, ev. meditation, lyssna på musik (nu till en början blir det mest frukost, jag ska utveckla detta längre fram med mer av meditation osv) mm. fram till
6.45 Ut med hunden i spåret. Gång tills vidare men ev. joggning längre fram.
7.30 Hemma igen. Dusch och fixa i ordning mig (möjlighet att tvätta håret en sådan dag, marginal för lite massage etc. längre fram).
8.15 Packa i ordning det sista med matlåda mm.
8.20 Ge mig av.

Det finns i ovanstående schema en hel del marginal men det känns bra. Dessa morgnar kommer längre fram successivt att bytas ut med morgnar med yoga-pass. Då behöver jag den längre tiden på mig. Om jag lämnar ser morgnarna ut så här:

6.00 Uppstigning (jag har gått upp 6.15 hittills i höst men tror att jag vinner i längden på att gå upp lite tidigare)
Frukost, ev. meditation, lyssna på musik (nu till en början blir det mest frukost, jag ska utveckla detta längre fram med mer av meditation osv) mm. fram till
6.45 Dusch.
7.00 Väcka de minsta barnen. Fixa deras frukost så att de kan börja äta
7.15 då jag kan börja göra mig i ordning (påklädning mm)
7.30 Packa i ordning det sista med matlåda mm. Hjälpa barnen med det sista så att vi kommer iväg
7.45 promenad/cykling till skolan. Framme där
8.00 då vi lämnar och säger hejdå för att gå vidare till dagis så vi är där
8.15 då jag lämnar minstingen och säger hejdå för vidare färd mot jobbet.

I båda fallen är det tänkt att jag ska hinna till jobbet kl. 9.00. Vad tror ni om detta? Jag har som sagt provat dessa scheman (ungefär) med den skillnaden att jag gått upp 6.15. Men jag tror på att få lite längre tid för mig själv i lugn och ro innan dagen drar igång.

Tilläggas ska också att vi (både när jag och min man lämnar) kommer att gå eller cykla till skolan och dagis och därmed inte ta bilen för att skjutsa barnen. Tills vidare kommer jag också att cykla till jobbet men längre fram när jag ev. kommer ha med mig hunden till jobbet för att ta någon/några promenader där kommer jag ev. cykla hem för att ta med henne i bilen (vi får inte ha hund inne på jobbet).

Det känns som om jag är på rätt väg!


Rehab-möte, börjar jobba 25%

Idag hade jag ett s.k. rehab-möte med företagshälsovården och min arbetsgivare. Mötet gick väldigt bra tycker jag och vi har gjort upp en plan över hur jag ska gå tillbaka till arbetet. På måndag börjar jag jobba 25% och det känns faktiskt väldigt bra. Jag tycker själv att jag har kommit väldigt långt i att hantera min stress, att se när den kommer igång och kan i viss mån "backa" och ta mig ur min upplevda stress. Det känns utvecklande att nu börja jobba och applicera mitt nya sätt även på jobbet. Min målsättning (kortsiktigt) på jobbet är:

  • Jobba 2 timmar om dagen. I detta finns två svårigheter:
    Att känna mig nöjd även om jag inte tycker att jag har hunnit så mycket.
    Att inte läsa mail mm. hemifrån på kvällarna, när jag har jobbat på dagen är min arbetstid slut.
  • Inte sätta upp specifika mål för dagen/veckan mm av typen "idag ska jag hinna a,b och c", för mig blir det OERHÖRT stressande, framför allt eftersom jag ofta sätter upp mina mål alldeles för högt vilket gör att jag ofta känner mig misslyckad.
  • Att inte "gå igång" och tacka ja till uppdrag, nya arbetsuppgifter mm utan klara av att "skärma av" och känna att det jag ska göra är precis mina två timmar (med de arbetsuppgifter vi har kommit överens om) och klara av detta utan stress.

Vi har kommit överens om att jag ska jobba 9-11 varje dag utom torsdagar då jag ska gå på stresshanteringskurs 9-12. Klockan 9 passar mig bra efter de "morgonscheman" jag har gjort upp. Jag återkommer kring dessa scheman snart!


Att älska sig själv

Igår kom hösten/vinterns broschyr från Masesgården, ett underbart ställe i Leksand där hälsa står i främsta rummet! Jag kan dock känna att det blir lite dubbelt, det är ju inte direkt gratis att åka dit (obs, det är inte på något sätt hutlöst men ändå) och då måste man ju jobba mer (=stressa) för att ha råd att åka dit och koppla av... Hm, det är ju klart att man måste unna sig men det är lätt att hamna i stressig vardag för korta (och dyra) stunder av njutning.

Hur som helst, i broschyren skriver Malin Berghagen (som då och då håller kurser på Masesgården) om att älska sig själv. Vi är många som är uppfostrade att ta hand om andra och som arbetande flerbarnsmor är det lätt att helt glömma bort sig själv. Hon skriver att "älska sig själv" kan innebära att "ta hand om sig själv", något jag i allra högsta grad håller med om. Jag (och alla andra stressade mammor) måste våga ta tid till oss själva, säga till oss själva att vi är viktiga och börja ta hand om oss själva. Först då kan vi börja släppa på våra egna krav om att vara perfekta på alla möjliga sätt, vara tillgängliga för allt och alla jämnt och ständigt etc. Ett sätt som Malin Berghagen nämner är att utöva yoga, något jag ger henne alldeles rätt i är ett utmärkt sätt. Men det finns många fler sätt, börja se på er själva utifrån och se vilka hiskeliga krav ni ställer på er själva! Nej, vi måste inte prestera hela tiden utan meningen måste vara att vi ska må bra! Först då orkar vi vara bra mammor, hustrur, sambor, flickvänner,...

Ta hand om er där ute, det är ni värda!

Hemma från underbart yoga-pass!

Jag verkligen njuter av mina yoga-pass. Eftersom jag är en människa som är väldigt styrd av prestation är det så oerhört skönt att gå upp i en aktivitet som INTE ska vara det. I början tänkte jag naturligtvis supermycket på hur stel och svag jag var jämfört med alla andra men nu är jag bättre på att lyssna på mig själv och följa min egen utveckling. Jag lyckas inte till 100% utan sneglar ibland på andra och tänker "oj vad de kan" men kommer oftast ganska fort tillbaka till mig själv. För mig är det en svår konst att "vara i mig själv". Jag fladdrar lätt i väg, planerar vad jag ska göra sen, "utnyttjar tiden", vill synas, pratar,...

Eftersom jag (bl.a.) har en oerhört svag rygg ska jag framöver göra kobran istället för uppåtgående hunden i bl.a. solhälsningarna. På så sätt tvingas jag jobba med ryggen och hänger inte i axlarna och spänner mig där. Känns kanon (fast jag får mycket träningsvärk i ryggen...)





Rik på riktigt - en värdefull vardag är möjlig!

Den här boken läste jag i somras på vårt sommarställe. Boken är en väl genomtänkt och övergripande sammanställning över hur vi kan komma ifrån ett liv i högt tempo där vi behöver snabba kickar (dyra resor etc.) för att skapa livsmening, till ett lugnare liv där vi istället fokuserar på en vardag vi trivs med. Trots allt utgör majoriteten av dagarna just vardagar och vi bör då ha en vardag vi orkar med och finner värdefull. Bokens tankegångar överensstämmer i stort sett helt med mina egna och jag känner mig bekräftad i mitt sätt att resonera. Jag hade kanske önskat mig mer berättelser kring faktiska personer som har genomfört förändringar för att boken skulle kännas riktigt engagerande men det är ju förstås en smaksak. För dig som önskar en genomgång av enkla steg för att bli en mer medveten konsument och därmed rikare på livsinnehåll kan jag varmt rekommendera boken.


RSS 2.0