Om att tillåta sig att vara sjuk

Igår kände jag hur den smög sig på mig - förkylningen! Redan efter "Solsidan" kröp jag i säng och somnade rätt så omgående. Missade alltså vem som blev utröstad men ser idag att det blev Birro - ett helt OK resultat om ni frågar mig.

Hur som helst. Idag skulle jag dels ha suttit i sekretariatet på ett av barnens idrottsevenemang, dels ha gått bort med familjen på middag. Mitt gamla jag hade stängt av alla känslor och pressat mig igenom, jag var helt fenomenal att tränga undan vad jag egentligen kände. Nu har jag efter moget övervägande beslutat mig för att sekretariatet kommer fungera mig förutan (min underbara man + ytterligare en person kommer sitta där i alla fall) och att vi flyttar på kvällens middag längre fram. I ärlighetens namn tror jag inte att de är så oerhört trakterade av att träffa en nysande person så här i sportlovstider heller.

Att ställa om från att vara en person som i stort sett helt undertrycker alla egna behov till att lyssna på sin kropp och följa dess signaler är inte lätt. Man känner sig som en svikare, en som ingen kommer tycka om mm,mm. Men det ska gå!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0