En ny livsstil!

Jag är SÅ glad att jag fick vara med på yogan idag. Thomasine var där och även om hon var trött så känns hennes närvaro så intensivt! Vi var ganska många där och alla var så trevliga och det kändes verkligen bra. Nu önskar jag Thomasine lycka till i sin fortsatta behandling.

Thomasine är tillbaka från Danmark och imorgon är det avslutning på yogan med Thomasine där! Självklart åker jag dit - det blir en perfekt avrundning på sommarens yoga!

Jag har bestämt mig för att jag har yogat klart (i organiserad form) för sommaren här på Gotland. Det var som jag skrev tidigare helt magiskt när Thomasine var där och ledde oss men jag har inte riktigt uppnått den där härliga känslan som brukar uppfylla mig efter att hon åkte för att få sin behandling. Jag VET att jag borde kunna sätta mig över den där mellanstadiekänslan av att jag är utanför men jag orkar inte ta tag i det just nu. Nu vill jag ägna sista tiden på semestern åt att vara med min familj, njuta, äta gott (och åtminstone ganska nyttigt :-)), försöka röra mig ändå i form av promenader, cykelturer med hunden och lite yoga på egen hand.

Jag är en tävlingsmänniska ända ut i fingerspetsarna, har ohyggligt svårt att göra eller betrakta något utan att värdera och mäta prestationer. För att få bukt med min stress behöver jag få någon slags ordning på detta och inte alltid vilja prestera eller tro att andra ständigt värderar det jag gör. När jag började på ashtanga yoga hösten 2008 led jag ohyggligt av att jag var tjock, stel, svag osv. Jag sneglade åt höger och vänster och blev överallt påmind om att jag faktiskt inte klarade så mycket som de flesta andra. Nu har jag kommit en bra bit på väg vad det gäller just yogan, jag ser den som något för mig och att de rörelser jag gör är avpassade för just mig. Det är fortfarande svårt att ALLTID känna sig trygg i att jag duger och att vad de andra gör inte har med mig att göra men det är ändå definitivt i yogan jag har kommit längst i att inte känna att jag behöver prestera.

Jag verkligen njuter av mina yoga-pass. Eftersom jag är en människa som är väldigt styrd av prestation är det så oerhört skönt att gå upp i en aktivitet som INTE ska vara det. I början tänkte jag naturligtvis supermycket på hur stel och svag jag var jämfört med alla andra men nu är jag bättre på att lyssna på mig själv och följa min egen utveckling. Jag lyckas inte till 100% utan sneglar ibland på andra och tänker "oj vad de kan" men kommer oftast ganska fort tillbaka till mig själv. För mig är det en svår konst att "vara i mig själv". Jag fladdrar lätt i väg, planerar vad jag ska göra sen, "utnyttjar tiden", vill synas, pratar,...

Eftersom jag (bl.a.) har en oerhört svag rygg ska jag framöver göra kobran istället för uppåtgående hunden i bl.a. solhälsningarna. På så sätt tvingas jag jobba med ryggen och hänger inte i axlarna och spänner mig där. Känns kanon (fast jag får mycket träningsvärk i ryggen...)

Jag har de senaste dagarna gått en intensivkurs i yin yoga. Ashtanga yoga som är den form av yoga jag vanligen utövar kan beskrivas som en yang-form av yoga, den är dynamisk och intensiv. Yin yoga är dess "motsats", långsam och lugn. Alla positioner hålls länge vilket gör att djupt liggande bindväv bearbetas. Jag tycker att yin yogan var ett fantastiskt komplement till ashtanga yogan och jag tänker definitivt fortsätta hemmavid. För att ha lite referensmaterial har jag tänkt beställa hem denna bok



Du kan läsa mer om yin yoga här.

Jag kommer inte exakt ihåg när jag utövade yoga första gången. Det kan ha varit något av Friskis och Svettis pass KI yoga men jag är inte riktigt säker. Hur som helst tycker jag nu med lite mer erfarenhet av yoga att det kanske inte är någon alldeles representativ erfarenhet av yoga.

Inför år 2008 hade jag bestämt mig för att satsa lite mer på livskvalitet, jag skulle gå ner till 50% på mitt arbete och delvis vara barnledig (vi hade gamla dagar kvar), delvis satsa mer på vårt familjeföretag. Som en markering på min satsning åkte jag i januari iväg på en hälsovistelse på Masesgården i Dalarna. Temat för vistelsen var yoga och meditation. Som ledare för meditationen hade vi Katarina Di Leva. Malin Berghagen som skulle ha lett yogan var upptagen av en premiär så istället hade vi en manlig yogaledare som jag tyvärr har glömt namnet på. Hans uppgift var sannerligen inte enkel, vi var allt från totala nybörjare till ganska avancerade inom yoga. För mig som var otränad, stel och ovan vid yoga var första passet mer eller mindre en chock. I slutet av vistelsen hade ledaren delat upp oss i oerfarna och mer erfarna och alla fick mer ut av övningarna. Sammantaget var vistelsen på Masesgården en helt fantastisk upplevelse. Vila, motion och hälsosam vegetarisk mat skapade en underbar stämning bland alla oss som var där. När jag åkte därifrån kändes det lite som att lämna tonårstidens språkresor, man vet att man aldrig mer kommer träffas men man delar något fantastiskt tillsammans.

Sommaren 2008 bestämde jag så att jag skulle fortsätta med yoga på ett mer regelbundet sätt. Mina tankar kring yoga handlade mycket om träning men framför allt om mer mentala bitar. När jag så Googlade på yoga och den stad som jag bor i kom flera alternativ upp. Eftersom jag inte hade en aning om vad de olika sorters yoga stod för gick jag mest på vilka tider som passade mig. När jag så ringde upp den ledare som skulle ha det passet jag valt och hon förklarade att Ashtanga yoga som var det jag hade valt var en väldigt fysisk form av yoga blev jag skraj... Jag hade ju mitt minne från Masesgården och ville inte uppleva samma sak en gång till. Hon förklarade dock att vi gick framåt i ett lugnt tempo och att det fanns damer på 60 år som klarade av det. Jag tänkte att jag kunde ju i alla fall prova.

De första gångerna blev jag helt slut! Vi gjorde inte mycket mer än solhälsningar men jag minns hur jag när jag stod i hunden (se bilden nedan), såg hur mina ben darrade... Men jag var ändå helt fast! Jag kände gång efter gång hur mycket starkare och mjukare jag blev på samma gång vilket var helt fantastiskt. Jag har alltid varit extremt stel (även fast jag höll på med gymnastik i många år som barn) och just denna känsla av vighet (relativt sätt...) var fantastisk. För alla er som inte har provat kan jag bara säga, ge Ashtanga yoga en chans!